Nu är det två veckor sedan Leia fick ta bort gipset på sitt ben. Ni ser på bilderna hur glad hon är. Benet är helt och fint men smalt som en liten pinne. Hon får bara gå korta promenader och inte hoppa och busa för mycket. Det är tur att det är kallt och snöigt, så vi tar det lugnt och inte är ute länge. Nu hoppas matte på att pälsen ska växa ut så Leias ben ser proportionerliga ut igen, undrar vad hon menar med det?. Det viktig är väl att hon kan springa runt med mig igen, Tjoho vi längtar.

Idag hittade vi spår i snön som var mystiska. Väldigt stora spår efter en fågel. Finns det så stora fåglar tro? Jag och Leia nosade runt för att kolla upp det hela, men vi såg ingen fågel. Vi får fortsätta vårt sökande då vi måste vakta vår tomt noga från inkräktare av alla slag.

Idag var jag med matte och lillmatte på utflykt till kolonin. Det var jättekallt, så jag hade mitt vintertäcke på. Jag matchar naturen bra som ni ser. Vi gick ner till stranden och det såg ut som vattnet hade försvunnit från stranden. Matte kallade det högtryck med lågvatten och lillmatte kallade det migränväder. Häftigt var det att kunna gå på “havets botten”.